Stefan Görling - Bönhasare och krabbsaltare.

Jag tänkte passa på att konkretisera en av mina poänger från föregående presentation, nämligen “utnyttja nätets möjligheter”.

Det är synd att se att den nya överhypade videotjänsten Voddler tvingas backa in i videobutikens uthyrningsmodell – betala X kronor så får du se filmen i 24 timmar, alternativt reklamfinansiering för äldre filmer, två synnerligen etablerade sätt att betrakta filmer.

Det är fel. Det är riktigt fel.

Inte för att man försöker få personer att betala, utan för att man (antagligen p.g.a. etablerade licensavtalsmodeller i en avtalsdjungel) faller tillbaka till samma betalningsmodell som tvingats fram av tidigare teknologiska begränsningar. I videobutiken hade vi ingen annan modell än att ta betalt innan vi lånade ut filmen.

Detta är en begränsning som inte längre finns. Så varför använder vi samma prissättningsmodell? On-line finns tusentals möjligheter.

Så, återigen, vi måste släppa de gamla metaforerna. Internet är inte en videobutik. Så länge vi hävdar det kommer vi bråka om hur många kronor X är, och där kan jag på förhand säga att branschens uppfattning och konsumentens uppfattning aldrig kommer att överlappa i tillräckligt stor utsträckning för att lösa piratproblematiken.

Vad skulle man göra istället? Ja, en jurist jag pratade med mumlade något om att “det där låter väldigt mycket som psykologi” och så är det. Hur vi väljer att spendera våra pengar har inte med någon from av maslowsk pyramid att göra, utan hur vi utformar betalningsgränssnittet. Vissa lyckas bättre (hint: jag har köpt Barbecue on your iPhone-appen) andra sämre (hint: jag har aldrig hyrt en film on-line).

Det absolut största hindret mot att hyra en film on-line är att jag får mycket lite information om filmen (återigen, en beskrivning av filmen som kommer från den artificiella begränsningen av baksidan på ett videokasettfodral, hur förnuftigt är det?) och förväntas sedan betala en ansenlig slant för att se denna i 24 timmar. D.v.s. jag tar en (psykologiskt) rätt stor upplevd risk utifall att det är en skitfilm och jag sen vill se något annat.

Om vi skiter i metaforerna. Vad kan vi hitta för modeller som sänker betalningströskeln? Det finns massor, och jag bjuder inte på alla gratis  Men här är ett par rätt enkla förslag:

1. Ta betalt efter att jag fått lära känna filmen. Om jag har sett första halvan av filmen och jag vill se andra halvan, är jag enormt mycket mer villig att betala än när jag bara sett en videokasettbaksida eller en enminuts trailer. När jag köpte musik i iTunes fick jag lyssna 30 sekunder, det innebär ungefär 20 minuter för en film, men eftersom dramaturgin i en film alltid innebär att de sista 10 minuterna är mest relevanta kan man ta betalt efter 100 av 120 minuter om man så vill.

2. Variera modellen för att hantera risken. Låt mig välja mellan att betala 10 kronor innan jag börjar se filmen, eller 20 kronor om jag vill fortsätta se den efter första halvtimmen, eller 40 kronor om jag vill se sista halvtimmen.

(Och dessa priser sätts ju då givetvis inte efter någon supertrubbig videofönstermatafor inskriberade i avtal, utan genom att vi faktiskt använder den statistik vi genererar on-line för att se vad en film är värd och när vi vill betala mycket för den eller lite för den. Det finns fantastiska möjligheter till data-mining.)

3. Det mest kontroversiella. Låt folk välja efter de sett hela filmen hur mycket de vill betala. Det kanske förefaller naivt, men det är psykologiskt intressant att pröva. Vi vet idag väldigt lite om psykologin bakom olika former av betalningsbeslut vid filmtittning, helt enkelt eftersom vi endast, sedan spelfilmen uppfanns bara provat 1 modell. Så även om denna inte lönar sig enormt kan den ge stora insikter i hur en riktig modell ska utformas.

Den nya typen av tjänster får idag olika former av test-licenser, eftersom branschen börjar inse att de måste pröva saker. Och det är jättebra, men missa inte möjligheten att använda just denna typ av frivola testande till att faktiskt pröva saker, och inte hänga kvar vid videobutikens metaforer.

Jag vill förpassa videobutiken till museer.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Idag hade jag förmånen att få tala för Svenska föreningen för upphovsrätt som en introduktion till en diskussion kring nya affärsmodeller för upphovsrättsindustrin.

Det tvingade mig att i någon mån sammanfatta min syn på det hela. Presentationen finns här – Vad vill konsumenterna ha? (eller: varför det är dåligt att DVD-försäljningen ökar).

122 slides på 25 minuter. Phew.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Ibland måste man sätta ner foten och reda ut ett och annat. Har du någonsin känt hur dina mest fundamentala grundläggande antaganden om världens beskaffenhet fullständigt eroderat och du står där utan något fast att hålla i i den stora världen.

Jag har upptäckt en kulturhistorisk skandal. Någon gång mellan år 1977 och år 1999 har censuren slagit till och historien skrivits om till att bli mer politiskt korrekt. Gamla brott har raderats från historieskrivningen, namn suddats ut och skeenden ändrats. Vinnaren skriver sannerligen historien.

Jag talar givetvis om vas som egentligen hände på Bamsefars 50-årskalas, en central episod i berättelserna om Klas Klättermus. Titta bara, får det gå till så här??? Vem är ansvarig, är det författaren Thorbjörn Egner som varit inne och ändrat eller de svenska översättarna Ulf Peder Olrog och Håkan Norlén (ja, det är samm i båda böckerna). Eller är det någon mellanhand som varit inne och petat? Ni kommer inte undan, jag är er på spåret, så här får det inte gå till!

(Barnvisboken 1977) Visan om Bamsefars födelsedag

(Barnens svenska sångbok 1999) 1. Den gamla snälla Bamse björn
som alla djuren känner
han skulle hålla stort kalas
för alla sina vänner.

Gamla snälla Bamsen vår
Fyller femti år i år
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar. I skogen skulle det bli fest
hos Bamsefar i Liden,
för Bamsen fyller femti år,
precis vid denna tiden.

Gamle snälle Bamsen vår
fyller femti år i år.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar! 2. Och hela långa natten flög
fru Uggla kring och ropa’:
“I morgon klockan sju precis
så samlas allihopa!”

Bamsen, Bamsen han är bra,
föl’sedag ska Bamsen ha.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar! Denna vers har utgått. 3. Och räven skulle skaffa kött,
för Mickel det var kocken.
Till bondens hönsgård smög han sej;
där tog han halva skocken.

Hönsstek det ska Bamsen få,
det förstår sej Bamsen på.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar! Denna vers har utgått. För blodig?

Än mer intressant är varför ordet hönsgård har strukits i min bok och ersatts av grisgård. 4. Klas Klättermus blir speleman
och spelar hela dagen,
och äter mycket härlig mat,
för det gör gott i magen.

Bamsen, Bamsen, Bamsen har
alltid vart en karlakarl.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar! Nu förtiden slår man tydligen på stereon, för Klas är utsparkad. 5. Och dagen kom med fågelsång
det var en hel orkester
och Bamsen hälsade så fint
på alla sina gäster.

“Bamsefar, goddag, goddag,
det är Bamsens dag i dag.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar!” Dagen kom med fågelsång
det var en hel orkester
och Bamsen hälsade så fint
på alla sina gäster:

Detta gick ju riktigt bra
hjärtligt tack det ska ni ha.
Hipp hurra för bamsefar
som är så snäll och rar. 6. Och Jösse och hans fru de kom
med färska mazariner
och fyra burkar blåbärssylt frön Jösses små kusiner.

Bamsen, Bamsen du är snäll,
här ska bli kalas ikväll.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar! Och Jösse Bagare kom dit
med mycket mycket mera
med fyra krukor blåbärssylt
för att få gratulera.

Blåbärssylt ska Bamsen ha,
blåbärssylt som smakar bra!
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar. Och vad hände med Jösses fru? Och varför tar han cred åt småkusinernas blåbärssylt?!?!

Vad hände med mazarinerna? 7. Och mössen gav åt Bamsefar
en randig slickepinne:
“Den kan du slicka på i vinter,
när du ligger inne.

Den ska farbror Bamsen ha
för den smakar sött och bra.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar!” (3.) Och mössen ger åt Bamsefar
en randig slickepinne
Den kan du slicka på i vinter
när du sitter inne.

Den ska farbror Bamsen ha
den ska smaka väldigt bra.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar. Den här har bytt ordning, i nyskrivningen kommer mössens slickepinne före Jösses presenter. 8. Den stora älgen reste sej och det blev tyst kring bordet:
“Ja, jag är ingen talare.
Förlåt att jag tar ordet.

Käre gamle Bamsen vår,
du blir femti år i år.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar!” Den stora älgen reste sej
och det blev tyst kring boret,
Det här blir nog ett vackert tal
för nu har älgen ordet:

- Kära gamla Bamsen vår,
du blir femti år i år!
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar Älgen har gått från att inte vara en talare till höga förväntningar från omgivningen. 9. “Det var ett väldigt vacker tal,
och tänk vad älgen kan sen”,
sa Bamsemor, och Mickel torka
bort en tår med svansen:

“Bamsen, gamle hedersman,
bästa björn i detta land.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar!” Och alla djuran klappa’ för
de väldigt fina orden
och räven grät en liten tår.
Man reste sej kring borden.

- Gamle snälla Bamseman
bästa björn i dett aland!
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar. Alltså, de dödar ju alla detaljer i storyn och slätar ut den. Bort med namn och individers känslor,

in med en allmän uppfattning om hur festen gick till. 10. Men då sa Jösse: “Hörnini,
nu sover hedersgästen.”
Och då förstod ju var och en
att det var slut på festen.

Bamsen, Bamsen han är bra,
tusen tack ska Bamsen ha.
Hip hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar! Men Jösse Bagare han sa:
- Nu sover hedersgästen.
Och då förstod ju var och en
att det var slut på festen.

- Det har vart en härlig dag!
Tusen tack ska bamsen ha.
Hipp hurra för Bamsefar
som är så snäll och rar. Nuförtiden väcker man tydligen en sovande hedersgäst för att tacka för kalaset. Ingen respekt för de äldre.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Det finns vissa företag som fortfarande håller på med det här med Internet. En av dem är min lokala pizzeria. Pizzeria Gavroche, som förutom sin Internetobenägenhet är bra just på att laga pizzor.

Eftersom jag aldrig hittar den där prislistan när jag ska beställa är det ju lika bra att jag hjälper dem med det här med Internet. En pdf: Pizzeria Gavroche meny/prislista

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Just nu finns en unik chans att påverka de närmaste årens ICT-policyarbete. Europeiska Unionens plan för informationssamhället, i2010 löper ut och nu när Sverige är ordförande ska en ny agenda utformas för ICT-policyarbetet fram till 2015.

I november kommer en ministerkonferens att hållas i Visby, där denna nya strategi ska diskuteras. Ett konsultföretag har börjat ta fram ett förslag till underlag, men jag tror att det finns flera perspektiv som de inte fångar in.

Vad tycker du EU bör göra för informationssamhället de närmaste åren? Låt oss skriva ett eget förslag på vad en policy bör innehålla. Nätverksneutralitet? Öppna API:er? Bredband till landsbygden? Ändrad upphovsrätt? Ett säkrare Internet?

Och inte minst. Vad bör EU låta bli att göra?

Vi är några som kommer att redigera ett alternativt förslag, hjälp oss, eller skriv ditt eget förslag. Mångfald är bra. Men kika in på www.OurVisbyAgenda.eu och tyck till.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.

Jag brukar säga att många problem ofta bör lösas tillräckligt bra. Eller, att det finns en ständigt balans mellan att göra snabbt och göra rätt, och varken snabbt eller rätt är önskvärt.

Wired lyfter upp frågan i en bra artikel som driver denna tes – “The Good Enough Revolution”

“If that 80 percent number rings a bell, it’s because of the famous Pareto principle, also known as the 80/20 rule. And it happens to be a recurring theme in Good Enough products. You can think of it this way: 20 percent of the effort, features, or investment often delivers 80 percent of the value to consumers. That means you can drastically simplify a product or service in order to make it more accessible and still keep 80 percent of what users want”.

Jag är helt på denna linje. Keep it simple. Det är good enough som räknas. Vilket ofta är svårt att förstå för ingenjörer. Vi vill ju göra det optimalt, gärna så att det matematiskt går att bevisa att det är just optimalt också.

Välkommen till verkligheten.

No related posts.

Related posts brought to you by Yet Another Related Posts Plugin.